Så går det till i kammarrätt

I kammarrätten avgörs tvister mellan myndigheter och enskilda personer eller företag. Kammarrätten prövar avgöranden från första instans, förvaltningsdomstolarna, om någon part överklagat. Nästan all handläggning sker skriftligen utan att parterna möts. Nämndemän är med och dömer i vissa mål, men inte alla.

Kammarätterna är andra instans i de domstolar som kallas de allmänna förvaltningsdomstolarna. Här prövas mål och ärenden som överklagats från någon förvaltningsrätt, som är första instans.

Sista instans inom de allmänna förvaltningsdomstolarna är Högsta förvaltningsdomstolen som tar upp mål av prejudicerande karaktär.

Kammarrätten Sundsvall och Hovrätten Nedre Norrland

Mål i kammarrätt

Kammarrätterna behandlar mål och ärenden som gäller myndighetsbeslut som privatperson, företag eller annan klagat på. Det handlar om så många som över 500 olika typer av mål och ärenden.

Vanliga måltyper är skattemål och socialförsäkringsmål, det vill säga beslut från Skatteverket om beskattning och från Försäkringskassan om ersättning.

Exempel på andra måltyper är mål enligt socialtjänstlagen och kan röra ekonomiskt bistånd från kommunernas socialtjänst, mål om körkortsingripande, rätt att ta del av offentlig handling med hänsyn till sekretess samt mål om offentlig upphandling.

En annan typ av mål är så kallade psykiatrimål gäller ofta beslut om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk tvångsvård i olika former. Mål vid kammarrätter kan också handla om beslut om samhällsvård för unga (LVU-mål) eller missbrukare (LVM-mål).

Prövningstillstånd

Vid Sveriges fyra kammarrätter i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall arbetar domare, notarier, handläggare, föredragande jurister och administrativ personal. Varje år avgörs cirka 27 000 mål och ärenden vid kammarrätterna.

För att kammarrätten ska ta upp målet behövs oftast ett så kallat prövningstillstånd. Det beviljas bland annat om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens beslut, om rättens avgörande behövs för att ge ledning för hur liknande fall ska bedömas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. I de flesta skattemål och mål om vård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka behövs dock inte prövningstillstånd.

I huvudsak skriftlig handläggning och föredragning

- Alla beslut vid kammarrätten föregås av skriftlig handläggning, berättar Carina Ferm Brodén som är kammarrättsråd vid Kammarrätten i Sundsvall. Handläggare och jurister förbereder avgörandet genom att gå igenom det skriftliga underlaget till målet, det vill säga handlingar från förvaltningsrätten. En föredragande jurist vid domstolen presenterar målet för rätten som vanligtvis består av två eller tre juristdomare. Det innebär att de får en redogörelse för relevanta fakta i målet samt tillämplig lagstiftning.  Vid sådan föredragning är parterna inte närvarande. Efter genomgången har rätten överläggning och bestämmer hur de ska döma.
Parterna kallas till muntlig förhandling om det framgår av lagstiftning att muntlig förhandling ska hållas i en viss måltyp eller om det behövs som komplement till den skriftliga handläggningen.

Nämndemännens medverkan

- Rättens sammansättning ser olika ut beroende på vilken typ av mål det gäller, fortsätter Carina Ferm Bodén. Nämndemän medverkar ofta i mål om tvångsvård, det vill säga psykatrimål samt samhällsvård för unga och för missbrukare. Det är då två nämndemän som dömer jämte tre juristdomare.

- Nämndemän som dömer i kammarrätt behöver läsa in sig på material i förväg. Domstolen skickar ut ett så kallat tryck och det är viktigt att nämndemännen läst på, säger Carina Ferm Bodén. Den domare som är ansvarig för målet håller en kort genomgång innan förhandlingen börjar där vi går igenom bakgrund till målet och frågor kan då ställas.

Under förhandling där parterna är närvarande lyssnar nämndemännen. Om någon vill ställa en fråga så görs det via rättens ordförande. Om det är en föredragning, utan att parterna är med, kan nämndemännen ställa frågor direkt till den som föredrar målet.

- När förhandlingen med parterna är avslutad har rätten överläggning, säger Carina Ferm Bodén. Vi diskuterar och fångar upp vad alla tycker. Man kan vara skiljaktig, det vill säga ha en annan åsikt än de andra. Den domare som är ansvarig för målet skriver domen och stämmer av eventuell formulering om skiljaktig mening med vederbörande. Domen meddelas skriftligen senast inom fyra veckor, ofta tidigare än så.

Olika uppgifter

- På Kammarrätten i Sundsvall är vi cirka 50 medarbetare, säger Carina Ferm Bodén. Inom domstolen har vi två dömande avdelningar med ordinarie domare och domare under utbildning. Dessutom har vi ett kansli med domstolshandläggare och registrator. Vi har också personal som sköter det administrativa arbetet.

Tillbaka till toppen