Så går det till i tingsrätt

I tingsrätten avgörs brottmål, familjerelaterade mål samt tvistemål mellan företag eller enskilda individer. Man fattar också beslut i ärenden. Arbetet på tingsrätt kan alltså gälla alltifrån beslut om adoption, tvister om pengar till grova vålds- och narkotikabrott. Nämndemän är med och dömer i många mål, men inte alla.

Tingsrätten är första instans i de domstolar som kallas de allmänna domstolarna. Andra instans är hovrätt och sista Högsta domstolen. Vid våra 48 tingsrätter arbetar domare, notarier, handläggare, föredragande och administrativ personal. Nämndemän kallas in till förhandling, eller rättegång som det kallas i dagligt tal. Varje år avgörs cirka 230 000 mål och ärenden i tingsrätterna.

Dessa mål och ärenden avgörs i tingsrätt

 

-Nämndemän medverkar bara i huvudförhandling när det gäller brottmål och familjerättsliga tvister som gäller barn. Det är då tre nämndemän som dömer jämte juristdomaren, berättar Helena Lindén, rådman vid Linköpings tingsrätt.

Skillnader mellan brottmål och tvistemål

Skillnaderna mellan brottmål och tvistemål är stora, men i alla mål ska de inblandade uppleva att de behandlas lika inför lagen, är sedda och att rätten verkligen har lyssnat.  

-Tingsrättens uppgift i brottmål är att ta ställning till bevis som presenteras, säger Helena Lindén. Bevisen är kärnan i förhandlingen och rättens uppgift är egentligen inte att utreda eftersom det är åklagaren som har bevisbördan och som måste bevisa att brott har begåtts. I familjemål däremot har vi en viss utredningsskyldighet. Där ska rätten se till barnens bästa, så om vi saknar något för att ta beslut så ber vi om det.

Hur går det till i ett brottmål?

Brottmål inleds med att åklagare väcker åtal mot en misstänkt, tingsrätten beslutar om stämning och då börjar arbetet med att förbereda rättegång (huvudförhandling). Domstolens handläggare ser till att alla handlingar har kommit in till domstolen och att allt är korrekt innan de kallar till huvudförhandling där rätten, parter och vittnen träffas.

-Under huvudförhandling ska även nämndemännen vara med, fortsätter Helena Lindén. Jag som domare, tillika rättens ordförande, leder förhandlingen där alla parter och vittnen får komma till tals. Vi i rätten lyssnar och bedömer. Efter huvudförhandlingen har vi en sluten överläggning där vi bestämmer oss för ett utfall, en dom. Ofta kan vi meddela domen direkt efter det. Gör vi det har jag som domare en vecka på mig att skriva domen. Från det att målet har kommit in till domstolen tills dess att vi har att meddelat domen tar det i bästa fall två månader, men stora och omfattande mål kan givetvis ta betydligt längre tid att avgöra än så. I så kallade förtursmål, där någon som är yngre än 18 år har åtalats eller häktats, skall dock huvudförhandling hållas inom två veckor från det att åtal har väckts.

Hur går det till i tvistemål?

Tvistemål inleds med att någon part lämnat in en ansökan om stämning till tingsrätten. En domare eller en notarie handlägger tvisten och försöker reda ut den.

-Handläggningen är till stor del skriftlig men vi har oftast en muntlig förberedelse där parterna får komma till tals och vi försöker att få dem att komma överens, förklarar Helena Lindén. Lyckas inte vi få parterna att träffa en förlikning får handläggningen fortsätta och så småningom får vi kalla dem till huvudförhandling.

-I en sådan förhandling är det bara en domare, juristdomaren, som dömer, säger Helena Lindén. Men i familjemål där föräldrar har en tvist om det som rör barn ingår tre nämndemän i rätten. Efter huvudförhandling hålls en överläggning där rätten beslutar om en dom. Det är jag som skriver domen som i regel ska meddelas parterna inom en till två veckor.

Vem gör vad på tingsrätten?

-På tingsrätten i Linköping är vi cirka 50 medarbetare som gemensamt bereder mål, fattar beslut och dömer, säger Helen Lindén. Inom domstolen arbetar vi i fyra enheter som i sin tur är uppdelade i rotlar, arbetslag. Vi har inga specialiserade enheter utan mål och ärenden fördelas till rotlarna genom lottning. Här finns domare och notarier som är jurister och det finns även beredningsjurister. På domstolarna finns domstolshandläggare som bereder mål tills de är klara för avgörande, bevakar frister och planerar rättegångsdagar. De kommunicerar med de som är inblandade i målen, bland annat parterna, advokater, åklagare, tolkar, vittnen och nämndemän. På domstolen finns det även administrativ personal som ser till att domstolen fungerar på ett effektivt sätt.

Nämndemännens uppgift är att medverka vid huvudförhandling. I familjemål får de ibland material skickat till sig innan för genomläsning, men inte i brottmål.
-Under själva förhandlingen ska alla domare lyssna aktivt och därefter har rätten en överläggning, berättar Helena Lindén. Jag som rättens ordförande berättar då hur jag ser på målet och hur vi bör döma utifrån vad lagstiftningen säger. Därefter diskuterar vi och kommer förhoppningsvis fram till ett enigt domslut. Om målet är omfattande kan rätten behöva träffas och ha överläggning flera gånger.

Tillbaka till toppen