Frågor & svar

Här hittar du vanliga frågor och svar om nämndemän.

  • Var anmäler jag mitt intresse för att bli nämndeman? Var finns blanketten?

    Det finns inget ansökningsformulär för den som vill anmäla sitt intresse. Det är de politiska partierna som på lokal nivå nominerar nämndemän. Partierna får i och med sin relativa storlek i kommun- respektive landstingsfullmäktige nominera olika många nämndemän. Du kan bli nämndeman även om du står utanför partipolitiken, men du behöver ändå bli nominerad av ett politiskt parti. Du måste alltså ta kontakt med ett politiskt parti på din ort och berätta om ditt intresse. Varken domstolarna eller Domstolsverket är inblandade i den processen, och har därför heller inget ansökningsformulär för att göra en intresseanmälan.

    Läs mer om hur du blir vald här.

  • Hur mycket får jag betalt om jag tjänstgör som nämndeman?

    • I korthet gäller att du som nämndeman får ett grundarvode för tjänstgöringen i domstol. Grundarvode vid tjänstgöringstid kortare än 3 timmar är 250 kronor per dag och vid tjänstgöringstid 3 timmar eller längre 500 kronor per dag.

    Utöver grundarvodet kan du få arvode för det förberedelsearbete som krävs inför sammanträdet. Det är 300 kronor per dag. Du har också rätt till ett särskilt arvode om 150 kronor för tjänstgöring efter klockan 16.30.

    Medför ditt uppdrag som nämndeman att du förlorar inkomst, har du rätt att få ersättning för faktiskt inkomstförlust. Läs mer om ersättningar här.

  • Vad innebär utdrag ur belastningsregistret?

    Blir du vald till nämndeman kommer den domstol du ska tjänstgöra vid begära utdrag ur belastningsregistret för dig – och för alla andra nämndemän vid domstolen. Du ska alltså inte begära ut detta själv.

    Utdraget blir en allmän handling på domstolen. Om media eller allmänhet begär ut det kommer domstolen göra en sekretessprövning. Domstolsverkets bedömning är att denna i de flesta fall kommer leda till att utdraget lämnas ut, men att ditt personnummer sekretessbeläggs. Men domstolen gör alltså en prövning av varje enskilt fall.

  • Vad händer om jag finns med i belastningsregistret?

    Domstolen avgör om du är lämplig som nämndeman. Vad som framgår av belastningsregistret är ett led i den bedömningen, men det är inte det enda domstolen tar hänsyn till. 

  • Måste man vara medlem i ett parti för att bli nämndeman?

    Nej. Uppdraget som nämndeman är opolitiskt och i domstolen ska man vara opartisk. Men för att bli nämndeman måste ett politiskt parti i kommun- eller landstingsfullmäktige nominera dig, och olika partier har olika interna regler för vilka de nominerar.

  • Får man någon utbildning som nämndeman?

    Som nämndeman genomgår du en obligatorisk introduktionsutbildning när du börjar. I utbildningen får du bland annat lära dig mer om uppdraget som nämndeman och hur det går till i domstol. Det är respektive domstol som ansvarar för dessa utbildningar.

  • Vad innebär uppdraget som nämndeman i arbetstid?

    Hur många mål man som en nämndeman dömer i under ett år varierar. Det påverkas bland annat av antalet mål på domstolen, antalet nämndemän kopplade till domstolen och nämndemannens förutsättningar och möjligheter. Vanligast är att nämndemän tjänstgör 10-20 dagar per år. 

  • Jag arbetar på en myndighet. Är det ett hinder för att bli nämndeman?

    Det kan vara ett hinder. Bestämmelserna om vilka myndighetsanställda eller yrkeskategorier som inte är behöriga att vara nämndemän är i viss mån olika för allmän domstol respektive för allmän förvaltningsdomstol (jfr 4 kap. 6 § RB med 20 § LAFD).

    Om du är åklagare, polis, advokat eller har ett annat yrke där du för andras talan inför rätten får du inte bli nämndeman. Du får inte bli nämndeman i förvaltningsrätt eller kammarrätt om du är anställd vid Skatteverket, Försäkringskassan eller länsstyrelsen eller myndighet som lyder under länsstyrelsen. Inte heller om du är ledamot av en skattenämnd.

    Frågan om en persons lämplighet som nämndeman är en bedömning som domstolen ytterst är ansvarig för. Anledningen till att inte låta personer inom rättsväsendet eller vid vissa myndigheter vara nämndemän är framför allt att dessa av en enskild part i en process kan uppfattas som företrädare för ett motstående myndighetsintresse och därmed riskera att brista i sin objektivitet vid rättskipningen.

  • Vad innebär konkursfrihet?

    Konkursfrihet innebär att en person inte är försatt i konkurs. Detta kontrolleras av den domstol där nämndemannen ska tjänstgöra. 

  • Om det parti som nominerat mig förespråkar hårdare straff för kriminella, kan jag driva den linjen i rätten då?

    Nej, uppdraget som nämndeman är opolitiskt, och du ska tillämpa gällande rätt.

  • Kan en nämndeman tvingas att sluta sitt uppdrag?

    Ja. Om man begår ett brott eller visar sig vara olämplig på annat sätt kan domstolen avsluta nämndemannens uppdrag. 

  • Kan man som nämndeman välja vilka mål man ska döma i?

    Nej, varken juristdomare eller nämndemän kan själva välja vilka mål de ska döma i. Domstolen lottar vem som ska döma i de olika målen. 

  • Måste man döma i alla mål?

    Du kan inte välja vilka mål du dömer i, men genom att välja vilken typ av domstol du blir nämndeman i (allmän domstol eller förvaltningsdomstol t ex.) kommer du däremot i kontakt med olika måltyper.

    Du får inte döma i ett mål där det finns eller kan finnas tvivel om din opartiskhet (s k jäv). 

  • Kan jag prova hur det är att vara nämndeman innan jag lovar att ställa upp?

    Nej, men du kan besöka rättegångar, de flesta är offentliga, för att se hur en rättegång går till.

    Du kan också titta på filmerna som handlar om nämndemannauppdraget, en rättegång i tingsrätt och vad man gör i en förvaltningsrätt.

  • Vad händer om man får förhinder som nämndeman? Om man blir sjuk eller behöver vara hemma med sjukt barn?

    Grundregeln är att nämndemän har närvaroplikt, men om du blir sjuk eller får förhinder så ska du kontakta domstolen och lämna återbud så fort som möjligt så att en annan nämndeman kan kallas in i ditt ställe. När du går din introduktionsutbildning får du reda på vem på domstolen du ska kontakta.

    Uteblir en nämndeman kan det leda till att sammanträdet ställs in, vilket kan medföra stora kostnader både för domstol och inkallade parter.

  • Vad innebär domareden?

    Innan en nämndeman börjar tjänstgöra ska han eller hon avlägga domareden. Nämndemannen lovar att de i sin dömande verksamhet ska tillämpa de svenska rättsreglerna. Nämndemannen lovar också att inte sprida ut och tala om för andra sådant som inte ska vara offentligt. 

  • Hur ska en nämndeman vara klädd i rätten?

    Det finns inga formella regler kring hur en nämndeman ska vara klädd, men man bör dock tänka på sin roll som domare och visa respekt för uppgiften även genom klädseln. Eftersom uppdraget som nämndeman inte är politiskt, får man inte heller ha till exempel en partinål synlig på klädseln.

  • Kan man vara nämndeman i flera domstolar samtidigt?

    Det är ovanligt, men det förekommer att en nämndeman tjänstgör i både allmän domstol och förvaltningsdomstol.

  • Var kommer ordet nämndeman från?

    Ordet härstammar från medeltiden när byäldste namngav de tolv personer som skulle sitta med vid tinget och döma i en tvist. Nämnda män = nämndemän.

  • Behöver nämndemän vara utbildade jurister?

    Nej. Nämndemän är representanter för allmänheten som kommer till domstolen i samband med rättegång eller sammanträde. Tanken är att de ska vara vanliga människor med sunt förnuft och med erfarenhet från olika områden. 

  • Finns det någon förening för nämndemän?

    Ja, det finns en rikstäckande förening, Nämndemännens Riksförbund (länken öppnas i nytt fönster). Det finns också lokala nämndemannaföreningar. Föreningarna verkar för att ta tillvara nämndemännens intresse bland annat genom information, nätverk och träffar för erfarenhetsutbyte.

Tillbaka till toppen