Vanliga frågor

Här hittar du vanliga frågor och svar för dig som nominerar och väljer nämndemän.

  • När ska jag arbeta med nominering/val av nämndemän?

    Nämndemannaval ska ske året efter de allmänna valen. Nästa gång det ska äga rum är 2019.

    Det är upp till varje parti och kommun, landsting och region att bestämma när under när under 2019 nominering och val av nämndemän ska ske. För att undvika att det blir tidspress för de aktörer som är med i processen med att välja fram nämndemän ber dock Domstolsverket dig som nominerar och väljer att redan nu planera för ett upplägg enligt nedan.

    Februari 2019: Domstolar anmäler till kommuner, landsting och regioner det antal nämndemän de behöver för mandatperioden 2020-2023.

    Mars – juni 2019: Partierna arbetar med nomineringar

    Augusti – september 2019: Fullmäktige i kommuner, landsting och regioner väljer nämndemän

    Oktober-december 2019: Domstolarna kontrollerar de valda nämndemännen, kallar till och håller utbildning.

    Domstolsverket har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en kampanj riktad till allmänheten. Syftet är att uppmana personer som är intresserade av att bli nämndeman att kontakta lokala partier. Kampanjen kommer att genomföras under våren 2019, inför det att partierna arbetar med nomineringarna enligt ovan.

    Tidsmässig samordning 2019

  • Vad kommer jag att få för stöd av Domstolsverket i mitt arbete?

    På blinämndeman.se finns information både för dig som nominerar och väljer och för den som är intresserad av att bli nämndeman. Under fliken Nominera & välja finns särskild information till dig som nominerar och väljer.

    Domstolsverket skickar ut nyhetsbrev inför nämndemannavalet 2019 riktade till dig som nominerar och väljer. Här anmäler du dig till en prenumeration. Nyhetsbreven innehåller information om vad uppdraget som nämndeman innebär, vad du bör tänka på vid nominering och om verksamheten inom Sveriges Domstolar.

    Till årsskiftet 2018/2019 kommer Domstolsverket tillhandahålla ett utbildningsmaterial till dig som ska arbeta med nomineringar. Syftet är att du ska kunna berätta för kandidater om uppdraget som nämndeman, men också kunna diskutera hur ni internt inom partiet vill arbeta med nomineringar.

  • Vart ska vi skicka namnen på de nyvalda nämndemännen?

    Namnen på de nämndemän som valts 2019 av fullmäktiga i er kommun, landsting eller region ska skickas till den domstol som ni valt för.

  • Hur vet jag hur åldersfördelningen ser ut i den domkrets jag ska nominera/välja för?

    Här finns en sammanställning över hur ålder och kön i de olika domsagorna (domstolarnas upptagningsområden) såg ut efter förra valet 2015.

  • Hur unga kan nämndemännen vara?

    Nämndemän måste ha fyllt 18 år vid tidpunkten för val och det finns ingen övre åldersgräns. Oavsett ålder är det viktigt att nämndemännen är lämpliga.

  • Hur vet jag om en person är behörig och lämplig som nämndeman?

    För att ställa upp i nämndemannavalet måste man både vara behörig och lämplig för uppdraget.

    Läs mer om Behörighet och lämplighet.

     

  • Vad gör jag om en person hör av sig och är intresserad av att bli nämndeman?

    Hur man vill ta hand om de personer som hör av sig, antingen från partiet eller utifrån, bestämmer respektive parti. Det är dock inte reglerat i någon lagstiftning att det krävs partimedlemskap för att bli nämndeman. Tvärtom uppdraget som nämndeman är inte – och har aldrig varit – politiskt. En breddad rekrytering ger större underlag för att hitta lämpliga kandidater.

  • Finns det något fri kvot när det gäller nominering av nämndemän?

    Nej, det finns det inte. Frågan om ett system med fri kvot har utretts, men det finns inget beslut om förändring.

  • Hur vet vi hur många nämndemän vi ska nominera/välja?

    Det är domstolarna som avgör hur många nämndemän de behöver inför nästa mandatperiod. Domstolarna anmäler vanligtvis det till de kommuner, landsting och regioner som ingår i domsagan (domstolens upptagningsområde) inför det att nominering och val ska ske. Det är sedan kommuner, landsting och regioner som ger de partier som finns representerade i fullmäktige ett uppdrag att nominera.

  • Vilken ersättning får nämndemännen?

    I korthet gäller att nämndemännen får ett grundarvode för tjänstgöringen i domstol. Grundarvode vid tjänstgöringstid kortare än 3 timmar är 250 kronor per dag och vid tjänstgöringstid 3 timmar eller längre 500 kronor per dag.

    Utöver grundarvodet kan nämndemännen få ett arvode för det förberedelsearbete som krävs inför sammanträdet. Det är 300 kronor per dag. De har också rätt till ett särskilt arvode om 150 kronor för tjänstgöring efter klockan 16.30.

    Om uppdraget som nämndeman innebär att man förlorar inkomst har man rätt att få ersättning för inkomstförlust.

    Läs mer om ersättningar

  • Hur lång tid ska avsättas för uppdraget som nämndeman?

    Hur ofta en nämndeman tjänstgör i domstolen varierar, beroende på hur många mål domstolen har, hur många nämndemän som finns kopplade till domstolen och nämndemannens förutsättningar och möjligheter.

    Vanligtvis är nämndemännen schemalagda i domstolen 10-20 dagar per år, vanligen mellan klockan 9 och 16. Oftast hanteras flera kortare mål per dag. Ibland tjänstgör de hel dag och ibland halv dag och ibland kan en förhandling dra ut på tiden.

    Vissa mål är längre och kan pågå i flera dagar. Nämndemännen anmäler dock till domstolen inför schemaläggning om de har möjlighet att sitta med på långa mål, som kan ta flera dagar, eller inte.

    Nämndemän som tjänstgör i förvaltningsrätt och kammarrätt brukar som regel få material att läsa innan förhandlingen, något som inte är lika vanligt i tingsrätt, och hovrätt.

    Beroende på avståndet till domstolen kan restiden variera.

Tillbaka till toppen